Tack för skruttet

Nu har någon smugit ner ett äppelskrutt i min papperskorg. Är denne någon inte medveten om min näst intill sjukliga besatthet av källsortering? Nu ska jag ägna den kommande natten åt att fundera på om det är värt besväret att plocka upp skruttet(det är nämnligen väldigt litet och synbart kladdigt)och flytta det till komposten i köket, eller om jag helt enkelt ska lämna det åt sitt öde i den framtida brännugnen där det inte kommer göra skada, men heller ingen nytta. Hur som helst borde jag vara glad för att någon vill komma och lägga äppelskruttar i just min papperskorg och inte i någon annans. Det är jag glad för. Jag låter den nog ligga kvar. Tack för skruttet kära vän.

Strindberg hade nog finskor

Hej!
Jag har köpt nya skor, de är fina som snus. Snusfina skulle man kunna kalla dem, om det inte vore för det faktum att de är vita, inte bruna. Nu kan jag glida runt på stan och styla för såväl hiphopare som popflickor. Jag är nöjd med mina nya skor. De är 80, de är kardborre, och de är fina! (Man kan till och med studsa i dem. Jag har nog inte studsat utanför en jympasal sen den tiden då Slätta 5 var den enda värld jag kände till.)
Men jag kan inte ha mina nya pjucks just för tillfället för nu försöker jag komma in i en annan sinnesstämning, den så kallade Strindbergsandan. Jag ska skriva en litterär gestaltning av en lantlig miljö och inspirationen flödar bättre i basker och tekopp än 80-talssneakers. Den röda inredningen i studentrummet är dock bara en oavsiktlig bonus. Om någon har något tips på bra skrivmusik välkomnas det, jag ska försöka sätta ihop en spellista under namnet : Litterära pophits och annat matnyttigt. Första låten är Jazzgossen av Karl Gerhard, för enastående ordval liksom "blasé","mjugg" och "nutidsmänniskor". Resten av listan är tom men jag förväntar mig att förslagen rullar in i mängder inom kort.

Hörs!