Musikyra

Jag ger upp, jag kapitulerar och kryper till korset.
Det finns inte längre någon anledning att förneka det uppenbara.
Florence Valentin är fantastiska.
Lika mycket som det svider för mig att säga det, lika mycket bultar likförbannat mitt hjärta i takt med hela "Pokerkväll i Vårby Gård".
Det är fantastiskt musikaliskt och poetiskt och helt genialiskt.
Vissa skivor känner man sig lite smått oövervinnerlig
när man lyssnar på i lurarna när man går genom stan.
Alla är puckon runt om en,
men tillsammans med sin skiva är man bäst i världen.
Florence Valentins skiva är en sån skiva.
Jag slösade till och med en och en halv hundralapp ur min snåla studentkassa för att köpa albumet, trots att jag faktiskt har det illegalt.
Men är man så begåvad så ska man väl för tusan ha lite belöning för det.
Och jag bara tackar och tar emot och hoppas att min hundralapp kan bidra till att de kan släppa ännu en skiva.