Stordåd, mina vänner!
Två saker har fått Britta att idag utbrista: "Det är så vackert!"
Det första var inte lika macho som det andra men ack väl värt kommentaren. Godis för 5.90 inom gångavstånd från både mitt och Brittas hem är ändå fint.
Nu till dagens bedrift. Jag och min kriminella medhjälpare Westerberg tog med oss en bultsax och klippte loss en näst intill förlorad cykel (väldigt lagligt även om det troligtvis såg otroligt kriminellt ut). Jag och cyklar har någon slags förbannelse vilande över oss, men nu har det senaste problemet i raden löst sig. Efter utfört arbete spontankramades vi och det andra "det är så vackert!" för dagen utbrasts.
Rediga kvinnor är vad vi är. Inget kan stoppa oss. Inte ens en avvriden cykelnyckel i ett grovt kabellås. För övrigt känner jag att en ny värld har öppnat sig för mig sen jag blev bultsaxinnehavare. Om någon behöver hjälp med något olagligt uppdrag så finns jag här.
söndag 16 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag håller med, det (sist nämnda exemplet framförallt) är verkligen vackert! Snart ska vi ut och cykla trots att det är livsfarligt här.
/Fröken Khemiri
Skicka en kommentar